Fastsan utför fuktutredning i Stockholm och Mälardalen vid misstänkt fuktskada, vattenskada, byggfukt, mögellukt eller dold fukt i konstruktioner. Vi använder rätt mätmetod efter material och situation — fuktkvot i trä, RF-mätning i betong eller hålrum, kapacitiv indikering, termografi och kompletterande kontroll vid behov. Som oberoende fuktutredare säljer vi ingen sanering eller återställning.

När behövs fuktutredning?

Fuktutredning är aktuell efter läckage eller vattenskada (kartläggning av skadans omfattning), vid misstänkt dold fukt i vägg, golv, bjälklag eller takkonstruktion, vid mögellukt eller missfärgning utan synlig läckkälla, inför återställning efter uttorkning (slutmätning för dokumentation), före inbyggnad av träkonstruktion (fuktkvot under riktvärden), före golvläggning eller tät beläggning på betong (RBK-mätning vid behov), vid fastighetsköp, och vid tvist (gravimetrisk referensmätning för objektiv bedömning).

RBK och dokumenterad fuktmätning

RBK (Rådet för Byggkompetens) är byggbranschens system för kvalitetssäkrad fuktmätning. En RBK-auktoriserad fuktkontrollant har personlig auktorisation som gäller 5 år och bygger på dokumenterad erfarenhet, godkända prov och arkivering av mätprotokoll.

RBK-mätning gäller specifikt RF i betong och golvavjämning — inte trä, gips eller andra material i sig själva. Den är inte ett generellt lagkrav för alla fuktutredningar, men är ofta branschkrav vid nyproduktion (inskrivet via AMA Hus), beställarkrav i större entreprenader, försäkringskrav vid återställning där tät beläggning ska läggas, eller krav från golvleverantör vid känsliga limmer och mattor. Vid enklare fuktutredning i trä eller gipsskivor används andra dokumenterade metoder med spårbar mätutrustning och mätprotokoll.

Uttorkningstider efter vattenskada

⚠️ Uttorkningstid kan inte garanteras utan mätning. Tiderna beror på material, tjocklek, temperatur, ventilation, hur länge skadan pågått och om konstruktionen är öppen eller stängd. Tiderna nedan är typiska exempel — inte löften.

Trä: Ytlig fukt kan torka på dagar–veckor. Bjälklag och reglar tar ofta flera veckor. Sluten konstruktion eller långvarig skada kan ta månader. Betong: Tunnare avjämning kan kräva veckor–månader. Betongplatta eller tjock konstruktion kräver ofta många månader. Kalenderdagar är inte beslutsgrund — RF-mätning i rätt djup avgör. Gipsskiva: Ytan kan se torr ut efter dagar men dolt vatten kan finnas kvar i kartongskikt eller bakom skiva. Vid lukt, missfärgning eller långvarig fukt rekommenderas ofta materialbyte framför torkning.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan fuktindikering och fuktmätning?

Fuktindikering används för att hitta avvikande områden — ofta med kapacitiv mätare eller termografi. Fuktmätning är mer materialanpassad och ger ett värde som kan dokumenteras: fuktkvot i trä, RF i betong eller hålrum. Indikering används för screening, mätning för beslut.

När behövs en RBK-mätning?

Främst vid fuktmätning i betong eller golvavjämning, särskilt före mattläggning, parkett, limmade golv eller annan tät beläggning. I byggprojekt är RBK ofta ett beställar- eller branschkrav, ofta inskrivet i AMA Hus. Vid enklare fuktutredning i trä eller gips är RBK inte nödvändigt.

Är RBK ett lagkrav?

Nej, RBK är inte ett generellt lagkrav för fuktmätningar. Det är ett branschsystem för kvalitetssäkrad mätning av RF i betong och golvavjämning. Däremot kan RBK krävas i entreprenadhandlingar, av beställare, av försäkringsbolag eller av golv-/tätskiktssystemets krav.

Vilken fuktkvot är acceptabel i trä?

Som praktisk branschnivå (Svenskt Trä) bör ytfuktkvot vara högst cirka 18 % före inbyggnad och cirka 16 % före målning. Värden över 18 % bör utredas, särskilt om fukten varit långvarig. Över 20 % finns risk för rötsvamp över tid.

Räcker värmekamera för att hitta fukt?

Nej. Värmekamera mäter temperatur, inte fukt direkt. Termografi är ett bra hjälpmedel för att hitta misstänkta områden och avgränsa större ytor, men alla fynd ska bekräftas med fuktmätning i rätt material.