Tungmetaller i mark

Metallförorenad mark förekommer ofta vid tidigare industri, verkstäder, skjutbanor, träimpregneringsplatser, hamnar, fyllnadsmassor och äldre stadsmiljöer. Fastsan hjälper fastighetsägare, exploatörer och projektledare i Stockholm och Mälardalen med provtagningsplan, fältarbete och bedömning av metaller i jord enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Som oberoende konsult säljer vi ingen sanering — du får ett neutralt analysunderlag för upphandling, masshantering, fastighetsförvärv eller dialog med tillsynsmyndighet.

När behövs metallanalys?

• Tidigare industri, verkstad eller gjuteri — metallindustri lämnar ofta efter sig blandförorening
• Misstänkta fyllnadsmassor — okänt ursprung kan dölja metaller
• Skjutbana — blyhalter kan vara mycket höga i vallar och skjutfält
• Äldre impregnerat trä eller CCA-konstruktioner — koppar, krom och arsenik lakar till underliggande mark
• Hamn, upplag, skrot eller förbränningsrester — bredspektrum metaller
• Äldre stadsmiljö och trafiknära mark — bly från historisk bensinblyhalt, zink från trafikslitage
• Inför schakt, exploatering eller fastighetsköp — riskbedömning som del av due diligence

Vanliga metaller och Naturvårdsverkets riktvärden v2.3 (2025)

Naturvårdsverkets generella riktvärden (tabell version 2.3, 2025) för 11 vanliga metaller i mark:

KM (Känslig Markanvändning) — bostäder, förskola, skola, jordbruk, parker. MKM (Mindre Känslig Markanvändning) — industri, kontor, vägar, hårdgjorda ytor.

Naturvårdsverket sänkte under 2025 flera riktvärden — bland annat kadmium med hänsyn till barns exponering, och bly MKM från äldre nivåer. Äldre tabellversioner kan ha högre värden för bly, kadmium och vissa andra metaller — använd alltid aktuell version vid jämförelse i rapport. Riktvärdena är inte juridiska gränsvärden — de är ett verktyg i riskbedömning och ska tolkas mot markanvändning, djup, spridningsrisk, exponering och bakgrundshalter.

Bakgrundshalter och SGU:s geokemiska kartor

Naturliga halter av metaller varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. Vissa jordar och bergarter har naturligt förhöjda halter av specifika metaller som inte beror på verksamhetspåverkan:

• Alunskifferområden (Östergötland, Närke, Skåne) — uran, vanadin, molybden, nickel
• Sulfidmalmsområden (Bergslagen, Skellefteåfältet) — bly, koppar, zink, arsenik
• Vissa lerjordar — nickel, krom
• Trafiknära äldre stadsmiljöer — bly från historisk bensinblyhalt

Vid markmiljöundersökning jämförs uppmätta halter mot både Naturvårdsverkets riktvärden och lokala bakgrundshalter via SGU:s karttjänst för geokemiska bakgrundshalter. Om halterna beror på lokal geologi och inte verksamhetspåverkan, krävs i regel ingen sanering — men det måste bevisas med geokemisk argumentation.

Naturvårdsverkets riktvärde för arsenik har bakgrundshalter inbyggda i modellen, så att områden med naturligt höga halter inte automatiskt bedöms som föroreningsskador. För övriga metaller görs platsspecifik bedömning vid bakgrundsmisstanke.

Krom(VI) — varför separat analys?

Total krom säger inte allt om risk. Krom förekommer främst i två former:

• Krom(III) — trevärt är dominerande naturlig form, stabilt, binder hårt till jord, låg toxicitet, essentiellt spårämne
• Krom(VI) — sexvärt är mycket vattenlösligt, mobilt och klassat som cancerframkallande för människa (IARC Group 1) vid inandning

Naturvårdsverket anger total krom separat från krom(VI), och rekommenderar att Cr(VI) bör riskbedömas separat om andelen Cr(VI) överstiger 1 procent av totalkromhalten. Bedömningen påverkar saneringskostnaden dramatiskt eftersom Cr(VI) klassas som farligt avfall medan Cr(III) ofta kan masshanteras lokalt med lägre miljörisk.

Vid historik med kromater, garveri, ytbehandling, CCA-impregnerat trä eller pigmentindustri bör Cr(VI) analyseras separat oavsett totalhalt. Provet kräver snabb hantering eftersom Cr(VI) kan reduceras till Cr(III) under transport — nedkylning, specifika provtagningskärl och specifik analysmetodik (kolorimetri enligt EPA 7196A eller jonkromatografi enligt EPA 218.6) krävs.

CCA-impregnerat trä och markpåverkan

CCA-impregnerat trä innehåller koppar, krom och arsenik (Copper Chromated Arsenate) — dominerande tryckimpregneringsmetod i Sverige fram till 2004 då försäljning för konsumentbruk förbjöds. Stora mängder CCA-trä finns kvar i bryggor, stolpar, staket, äldre trall, lekplatser, sliprar och stödkonstruktioner.

Med tiden lakar alla tre metaller ur träet och förorenar underliggande mark. Det är vanligt att hitta förhöjda arsenikhalter i mark under gamla trädäck, bryggor och lekredskap — arsenik är ofta den mest markant överskridande metallen.

Vid rivning eller schakt under CCA-konstruktioner:

• Träet är farligt avfall (avfallskod 17 02 04*) och får inte eldas, kapas eller hanteras som vanligt träavfall
• Träet ska transporteras till godkänd mottagningsanläggning
• Mark under konstruktionen ska provtas för Cu, Cr och As — vid kromathistorik även Cr(VI)
• Vid förhöjda halter klassas schaktmassor som potentiellt farligt avfall
• Anmälan till tillsynsmyndighet kan krävas vid större schaktarbeten

Analysmetoder för metaller

ICP-MS (Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry) är branschstandarden för metallanalys i mark. Mycket hög känslighet, multielementanalys av många metaller samtidigt och låga rapporteringsgränser anpassade för KM-nivåer. ICP-MS är typiskt det som krävs som juridiskt bevisunderlag inför myndigheter och vid riskbedömning.

ICP-OES (Optical Emission Spectrometry) är ett mindre känsligt men kostnadseffektivt alternativ för medelhöga halter och rutinanalys.

AAS (atomabsorptionsspektrometri) används för enskilda metaller eller mindre paket. Cold Vapor AAS är särskilt etablerat för kvicksilver där metoden har hög känslighet och utgör branschstandard vid Hg-specifik analys.

XRF (röntgenfluorescens) är ett handhållet fältinstrument för snabb screening — användbart för bly, koppar, zink, arsenik och vissa andra metaller. Resultaten påverkas av fukt, kornstorlek och jordmatris och bör verifieras med laboratorieanalys vid riskbedömning, myndighetsärenden eller massklassning. XRF används som screening i fält för att identifiera hotspots och avgränsa förorening, varefter utvalda prov skickas till laboratorium för ICP-MS-verifikation.

Laktester (L/S 10) används för att bedöma hur lätt metaller lakar från jorden och påverkar grundvatten — centralt vid massklassning enligt avfallsförordningen, återanvändning i anläggningsändamål och grundvattenriskbedömning.

Åtgärder vid förhöjda metallhalter

Metaller är grundämnen — de kan inte brytas ner som organiska föroreningar. De måste antingen avlägsnas eller immobiliseras.

Schaktning och deponi är vanligast vid avgränsad förorening. Massor klassificeras enligt avfallsförordningen som inert, icke-farligt eller farligt avfall — farligt avfall är särskilt vanligt vid höga halter av arsenik, kadmium, kvicksilver eller Cr(VI). Passar när föroreningen är ytlig och avgränsad, schakt ändå ska göras i projektet, eller snabb åtgärd krävs.

Solidifiering/stabilisering (S/S) binder in metallerna i en fast matris med cement, kalk, aska, geopolymerer eller specifika kemiska bindemedel. Föroreningen försvinner inte — den immobiliseras så att lakning och spridning minskar dramatiskt. Passar när schaktning är svår eller volymerna stora, men kräver långsiktig kontroll och uppföljning.

Jordtvätt separerar finfraktion (silt och lera) där metaller koncentreras från renare grus- och sandfraktioner som ofta kan återanvändas. Passar vid stora volymer i sand- eller grusdominerade jordar, fungerar sämre i mycket leriga eller organiska jordar.

Fytoremediering använder specifika växter för att ta upp metaller i rotsystemet. Långsam metod (år till decennier) som inte fungerar för alla metaller — kvicksilver och bly är särskilt svåra. Främst aktuell i lågriskscenarier med lång tidplan eller som pilotprojekt med vetenskaplig uppföljning. Inte lämplig vid akuta byggprojekt.

Valet av åtgärd beror på halter, djup, volym, jordart, geologi, tidplan och tillsynsmyndighetens krav. Som oberoende konsult tar vi inte ställning i upphandling av sanering — vi levererar underlag och åtgärdsförslag.

Vanliga frågor