PAH-analys (även kreosot)

PAH-analys används när mark, fyllnadsmassor, trä, asfalt eller sediment kan vara påverkat av tjära, kreosot, sot, gasverk, äldre industri eller petroleumrelaterade föroreningar. Fastsan utför provtagning och bedömning av PAH i Stockholm och Mälardalen inför schakt, exploatering, fastighetsköp, MIFO fas 2 och masshantering. Som oberoende konsult säljer vi ingen sanering — du får ett neutralt analysunderlag som kan användas mot tillsynsmyndighet eller upphandling av efterbehandling.

När behövs PAH-analys?

Misstänkt kreosotimpregnerat trä — järnvägssliprar, telegrafstolpar, hamnpålar, äldre konstruktionsvirke
Gamla gasverk, hamnar och industriområden — historiska tjär- och kolverksamheter
Tjärasfalt, svart fyllning eller sotiga massor — vid rivning eller schakt
Inför schakt och masshantering — klassning av massor enligt avfallsförordningen
MIFO fas 2 — bekräftelse eller avgränsning av PAH-misstanke från fas 1
När kommun eller länsstyrelse efterfrågar underlag — vid riskbranscher eller MIFO-objekt

PAH-16 och svensk gruppering

PAH-16 är de 16 prioriterade PAH-föreningar som ofta analyseras i miljöprover, ursprungligen definierade av US EPA. Standardanalys i jord följer SS-ISO 18287 med GC-MS.

I Sverige delas PAH-16 in i tre grupper baserat på molekylvikt:

Ämnen	Grupp	Praktisk betydelse
Naftalen, acenaftylen, acenaften	PAH-L	Flyktiga, vattenlösliga, kan ge porgas
Fluoren, fenantren, antracen, fluoranten, pyren	PAH-M	Vanlig indikator vid kreosot, tjära, oljepåverkan
Bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, indeno(1,2,3-cd)pyren, dibens(a,h)antracen, bens(g,h,i)perylen	PAH-H	Partikelbundna, persistenta, cancerogent relevanta

Bens(a)pyren är klassad som cancerframkallande för människa (IARC Group 1) och används ofta som referenssubstans vid bedömning av PAH-blandningars cancerogena risk.

Riktvärden för PAH i jord — Naturvårdsverket v2.3 (2025)

Naturvårdsverkets generella riktvärden för PAH i jord (tabell version 2.3, publicerad 2025) ges per grupp och beror på markanvändning:

Grupp	KM (mg/kg TS)	MKM (mg/kg TS)
PAH-L (Lågmolekylära)	3	15
PAH-M (Mellanmolekylära)	3,5	20
PAH-H (Högmolekylära)	1	10

KM (Känslig Markanvändning) — bostäder, förskola, skola, jordbruk, parker. MKM (Mindre Känslig Markanvändning) — industri, kontor, vägar, hårdgjorda ytor.

Observera: äldre tabellversioner anger PAH-L MKM = 20 och PAH-M KM = 3,0 — dessa värden är inaktuella efter 2025-uppdateringen. Vi använder alltid aktuell version vid jämförelse i rapport. Riktvärdena är inte juridiska gränsvärden — de är ett verktyg i riskbedömning och ska tolkas mot markanvändning, djup, spridningsrisk, exponering och projektets förutsättningar.

Vanliga PAH-källor i svenska markmiljöärenden

Kreosot — Kreosotimpregnerat trä (järnvägssliprar, stolpar, hamnpålar) lämnar ofta mycket höga PAH-halter, särskilt i PAH-M och PAH-H. Mark intill äldre kreosotanläggningar tillhör de tyngsta svenska markmiljöärendena.

Gasverk — Historisk gasframställning hanterade kol, koks, tjära, cyanider, fenoler. Gamla gasverksområden tillhör Sveriges mest komplexa PAH-saneringsobjekt.

Sotnedfall — Ytlig jord (0–0,5 m) kring äldre industri, värmeverk och trafiknära områden kan ha förhöjda PAH-halter från atmosfärisk deposition.

Asfalt och tjära — Äldre asfalt, tjärasfalt, tjärpapp och tjärstrykningar kan ge förhöjda halter vid rivning, schakt och ledningsarbeten.

Hamnområden — Kolgårdar, kajer, upplagsytor och fyllnadsmassor i hamnar med historisk kol-, koks-, tjär- eller oljelagring.

Bensinstationer — Primärt BTEX och alifater/aromater, men PAH kan ingå vid äldre fyllnadsmassor, spill av tyngre petroleumprodukter eller tidigare markanvändning.

Provtagning och analys

Provtagningsplan byggs utifrån källbild och MIFO-historik. Vid känd kreosotkälla riktas provtagning mot djup där impregneringen historiskt skett. Vid gasverkspåverkan provtas i lager där tjäransamlingar förväntas. Vid sotnedfall fokuseras ytligt djup (0–0,5 m).

Analys sker enligt SS-ISO 18287 med GC-MS hos oberoende speciallaboratorium. Tillämpningsgräns cirka 0,01 mg/kg TS per enskild PAH. Resultatet redovisas både som enskilda PAH (16 ämnen) och som summerade grupper PAH-L, PAH-M och PAH-H.

Tolkning mot riktvärden sker per grupp mot Naturvårdsverkets aktuella tabell. Bens(a)pyren bedöms separat vid cancerogen riskbedömning.

Åtgärder vid förhöjda PAH-halter

Schaktning och deponi är vanligaste metoden vid avgränsad förorening ovan grundvattenytan. Klassning av schaktmassor sker enligt avfallsförordningen — inert, icke-farligt eller farligt avfall beroende på halter.

Termisk behandling används vid höga halter där deponi inte är lämplig — uppvärmning som mobiliserar eller bryter ner PAH.

Jordtvätt kan separera renare grus- och sandfraktioner från finfraktion där PAH koncentreras. Passar stora volymer i lämpliga jordarter.

In-situ behandling (bioremediering, kemisk oxidation, stabilisering med biokol/aktivt kol) kan minska biotillgänglighet och spridning. Kräver platsspecifik riskbedömning och myndighetsdialog.

Valet av metod beror på halter, djup, volym, jordart, grundvatten, tidplan och tillsynsmyndighetens krav. Som oberoende konsult tar vi inte ställning i upphandling av sanering — vi levererar underlag och åtgärdsförslag.

Vanliga frågor

Vad är PAH?

PAH står för polycykliska aromatiska kolväten — en grupp organiska ämnen som bildas vid ofullständig förbränning och som finns i tjära, kreosot, sot, äldre fyllnadsmassor, gasverk, hamnar, asfalt och vissa petroleumrelaterade miljöer. Flera PAH är cancerogena, däribland bens(a)pyren som IARC klassat som cancerframkallande för människa (Group 1).

Vad är PAH-16?

PAH-16 är de 16 prioriterade PAH-föreningar som analyseras i miljöprover, ursprungligen definierade av US EPA. SS-ISO 18287 specificerar kvantitativ bestämning med GC-MS.

Vad betyder PAH-L, PAH-M och PAH-H?

Svensk gruppering av PAH-16 efter molekylvikt. PAH-L (3 ämnen) är mer flyktiga, PAH-M (5 ämnen) är typisk vid kreosot och tjära, PAH-H (8 ämnen) är partikelbundna, persistenta och central för cancerogen riskbedömning. Resultaten summeras gruppvis vid jämförelse mot Naturvårdsverkets riktvärden.

Vilka riktvärden gäller för PAH i jord?

Naturvårdsverkets aktuella generella riktvärden (tabell version 2.3, 2025) är: PAH-L = KM 3 / MKM 15 mg/kg TS, PAH-M = KM 3,5 / MKM 20 mg/kg TS, PAH-H = KM 1 / MKM 10 mg/kg TS. KM gäller känslig användning (bostäder, skola, jordbruk), MKM gäller mindre känslig användning (industri, vägar). Äldre värden (PAH-L MKM 20, PAH-M KM 3,0) är inaktuella och bör inte användas i nya rapporter.

Är kreosot samma sak som PAH?

Nej. Kreosot är en komplex blandning utvunnen ur stenkoolstjära som innehåller hundratals ämnen — bland annat höga halter PAH. Vid misstänkt kreosotpåverkan är PAH-analys central, ofta kompletterad med andra parametrar.

Vad betyder hög PAH-H?

Hög PAH-H tyder ofta på äldre, tyngre och mer partikelbundna PAH-föroreningar — tjära, kreosot, gasverkspåverkan, sot eller äldre fyllnadsmassor. PAH-H är särskilt viktigt i riskbedömning eftersom flera ämnen är långlivade och cancerogent relevanta. PAH-H kan ligga intakta i jorden i över hundra år.

Måste PAH-förorenad jord alltid saneras?

Nej. Behovet beror på halter, markanvändning, djup, spridningsrisk, exponering och projektets syfte. Bedömningen ska följa Naturvårdsverkets metodik och tillsynsmyndighetens krav — i vissa fall krävs schaktning och borttransport, i andra fall räcker avgränsning, platsspecifik riskbedömning eller in-situ-behandling.

Behöver du PAH-analys i Stockholm eller Mälardalen?

Skicka en kort beskrivning av platsen och misstänkt källa — vi återkommer med provtagningsplan, tidplan och offert inom 24 timmar på kontorstid.

Begär offert eller ring 070-142 46 39