Fastsan utför jordprovtagning i Stockholm och Mälardalen när det finns misstanke om förorenad mark. Provtagningen används inför schakt, byggprojekt, fastighetsköp, masshantering eller miljöteknisk undersökning enligt MIFO-metodikens fas 2. Vi tar fram provtagningsplan, utför fältarbetet, hanterar analyserna hos oberoende laboratorier och sammanställer en rapport som fungerar som beslutsunderlag inför markarbete, myndighetsdialog eller fortsatt utredning. Som oberoende konsult säljer vi inte sanering.

När behövs jordprov?

Jordprov är aktuellt inför schakt eller byggnation (kontroll av om massor är förorenade), vid misstanke om förorenade fyllnadsmassor (äldre fyllnad innehåller ofta tegel, slagg, aska eller annat med förhöjda halter), när tidigare verkstad, industri, cistern eller upplag funnits på platsen, inför fastighetsköp eller exploatering (miljömässig due diligence), vid krav från kommun eller länsstyrelse (fastigheter i MIFO-registret), och vid masshantering (schaktmassor måste karaktäriseras innan de lämnar fastigheten enligt Miljöbalken kap 10).

MIFO-metodiken och jordprovens roll

MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden och är Naturvårdsverkets vägledning för stegvis bedömning av misstänkt förorenade platser (NV rapport 4918).

Fas 1 — orienterande studie: skrivbords- och fältstudie baserad på historik, kartor, tidigare verksamheter och platsbesök. Resulterar i konceptuell modell och inledande riskklassning. Innehåller normalt inte jordprovtagning.

Fas 2 — fördjupad undersökning: Här övergår teorin i praktik. Provtagning av jord (och eventuellt grundvatten, porgas, sediment) används för att bekräfta eller avfärda misstankarna från fas 1. Resultatet ger underlag för riskbedömning, åtgärdsutredning och eventuell efterbehandling. Jordprov kan också göras utanför MIFO-ramverket — exempelvis inför schakt, masshantering eller fastighetsköp.

Vanliga analyspaket

Vilka analyser som körs styrs av historik, misstänkt källa och planerad markanvändning. Vanliga paket: metaller (bly, kadmium, kvicksilver, koppar, zink, nickel, arsenik, krom — vid behov sexvärt krom separat), PAH-16 (tjära, kreosot, asfalt, förbränningsrester, äldre fyllnadsmassor), alifater + aromater + BTEX (petroleumprodukter — diesel, bensin, eldningsolja, lösningsmedelsspill), PFAS (brandskumspåverkade platser, vissa industriverksamheter), klorerade lösningsmedel (tvättomater, metallverkstäder), PCB (vid transformator-/kondensatorplatser eller äldre fyllnad).

Hög PAH i ytliga fyllnadsmassor indikerar tjärasfalt, kreosot, gasverkspåverkan, brandrester eller äldre industriell fyllnad. Hög BTEX indikerar bensinspill eller färskt/relativt lätt petroleumläckage med risk för porgas/inomhusluft och grundvattenpåverkan.

Vanliga frågor

När behöver ett företag ta jordprov?

Jordprov behövs när det finns misstanke om förorenad mark — inför schakt, byggnation, fastighetsköp, ändrad markanvändning, eller på platser där det tidigare funnits verkstad, industri, cistern, upplag, fyllnadsmassor eller drivmedelshantering. Kommunens miljöförvaltning kan också kräva provtagning vid bygglov om fastigheten ligger i ett MIFO-område.

Är jordprovtagning samma sak som MIFO fas 2?

Nej. Jordprovtagning kan vara en del av MIFO fas 2, men kan också göras för andra syften — inför schakt, masshantering, miljömässig due diligence eller avgränsning av en känd förorening. MIFO fas 2 är ett bredare utredningssteg som inkluderar provtagning för att bekräfta eller ändra fas 1-riskklassningen.

Hur många jordprov behövs?

Det beror på områdets storlek, historik, misstänkta föroreningar, jordlager och syftet med undersökningen. Ett mindre hotspot-område kan behöva några riktade prov, medan större eller heterogena ytor kräver fler prov i flera delområden och djupintervall. Branschstandard ”X prov per kvadratmeter” finns inte.

Vad betyder höga PAH-halter i jord?

Höga PAH-halter kan tyda på tjära, kreosot, förbränningsrester, äldre asfalt, slagg eller förorenade fyllnadsmassor. Resultatet kan påverka riskbedömning, schakt, återanvändning av massor och avfallshantering. Tunga PAH:er är ofta orörliga och utgör främst risk vid direktkontakt eller dammspridning.

Utför ni även sanering om proverna visar förorening?

Nej. Fastsan arbetar som oberoende miljökonsult med utredning, provtagning, riskbedömning och rapportering. Om sanering behövs får du ett underlag som kan användas för att ta in offerter från flera saneringsentreprenörer. Det upplägget garanterar att vi inte har incitament att överdriva en skadebild för att vinna saneringsuppdrag.